|
 |
Var tredje svensk vill aldrig bli chef
Samtidigt som kompetensbristen i Sverige blir allt mer alarmerande, inte minst vad gäller ledare, visar den senaste Work Life-undersökningen att 34 procent inte kan tänka sig att bli chef. En tredjedel vill bli chef, gärna omgående eller inom några år medan den sista tredjedelen kan tänka sig att bli chef någon gång under sin karriär. En bra mentor, rejält med erfarenhet samt att bli ombedd att ta ett chefsansvar är de viktigaste faktorerna för dem som vill bli chefer.
Det är en större andel kvinnor som inte kan tänka sig att bli chef: 40 procent av kvinnorna vill aldrig bli chefer mot 29 procent av männen.
– Vi kan konstatera att det är svårt att rekrytera chefer redan idag i Sverige och enligt denna undersökning är det en låg andel som vill bli chefer, framförallt bland kvinnor, med de förutsättningar som råder nu. Vi som företagsledare måste nu aktivt motivera lämpliga personer att bli chefer, säger Peter Lundahl, vd för ManpowerGroup Sverige. (FL-Net)
|
|
ANNONS
|
Satsning på ungdomsjobb floppade
IF Metalls och Teknikföretagens satsning på att ge ungdomar som saknar yrkesutbildning en yrkesintroduktion inom industrin har inte gett önskat resultat.
Endast sex företag i hela landet har skrivit avtal med fackförbundet IF Metall om att införa ungdomssatsningen.
- Det är klart att man kunde ha hoppats att det vore en större volym, säger Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, till SR Ekot.
Avtalet innebär att personer under 25 år arbetar för 75 procent av minimilönen under en period. Totalt har endast 41 ungdomar fått yrkesintroduktionen, vilket är långt under förväntan. 38 av dem fick dock sedan jobb på företaget där de fick sin introduktion.
(Sveriges Nyheter)
|
|
Fler pappalediga chefer
Cheferna blir mer och mer duktiga på att ta ut pappaledighet. Under en sjuårsperiod har andelen fäder som är hemma tre till sex månader ökat från 20 till 30 procent. Samtidigt är det fortfarande 15 procent av cheferna som bli pappor som inte tar ut någon föräldraledighet alls, visar Ledarnas undersökning bland 1.300 chefer.
Undersökningen visar att av de kvinnliga cheferna stannade 92 procent hemma mer än sex månader. Motsvarande siffra för de manliga cheferna är åtta procent – det vill säga 92 procent av männen stannade hemma mindre än sex månader.
– Chefer som blir pappor väljer bort föräldraledighet på grund av en ålderdomlig bild av chefs- och ledarskap som grasserar på arbetsplatser och i samhället generellt, säger Klara Adolphson, ledarskapsexpert på Ledarna. (FL-Net)
|
ANNONS
|
|
Stockholmarna har högsta studieskulderna
Stockholmarna har de högsta studieskulderna i landet. Lägst skuldnivå har låntagarna i Jönköpings län. CSN konstaterar även att betydligt färre personer betalade av studielånen snabbare än planerat under 2011, jämfört med 2010.
Totalt är låntagarna skyldiga svenska staten cirka 190 miljarder kronor, tre miljarder kronor mer än förra året.
- Skulderna har i de flesta länen ökat något under det gångna året. Undantagen är Kronoberg och Västernorrland där genomsnittsskulderna minskat, säger Lars Hillerström, utredare på CSN:s utvärderings- och statistikenhet.
Cirka 900 personer har studieskulder över en miljon kronor. Den person som har den högsta studieskulden är skyldig svenska staten drygt 2,5 miljoner kronor. (FL-Net)
|
Allvarlig brist på lärare väntar
Omkring 80.000 lärare kommer att behövas fram till år 2020, enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL. Samtidigt står många platser tomma i lärarutbildningen, skriver Dagens Nyheter.
På exempelvis ämneslärarutbildningen mot årskurs 7-9 på Göteborgs universitet fylldes inte ens hälften av platserna i höstas. Det är särskilt få som vill studera i naturvetenskapliga ämnen.
Enligt en undersökning från Lärarförbundet är det främst de låga lönerna som får studenter att välja bort läraryrket.
(Sveriges Nyheter)
|
ANNONS
|
Kritik mot praktikplatser för unga
Arbetsförmedlingens praktikplatser för unga är ineffektiva och leder inte till att fler får jobb. Det säger Svensk Handels vd Dag Klackenberg till SR Ekot.
Idag kostar det inget för företagen att ta emot Arbetsförmedlingens praktikanter, utan praktikanten får ersättning från Försäkringskassan.
Men enligt Svensk Handel skulle det vara bättre om företagen fick någon form av ersättning för att handleda ungdomarna. Då skulle Arbetsförmedlingen även kunna ställa krav på företagen som har praktikanter.
- Jag förstår ju ambitionen och jag förstår ju att Arbetsförmedlingen får en förbättrad statistik ju fler praktikanter man får ut, så jag kan förstå att det blir som det blir. Men jag tror inte att resultatet långsiktigt blir bra, säger Dag Klackenberg.
(Sveriges Nyheter)
|
| ANNONS
 |
Jobbannonser
Yrkesvis
Regionvis
|
|
