Påve bakom vår kalender
Sedan 1753 har Sverige haft den gregorianska kalendern. Det är också den kalender som används i flest länder världen över. Även om kalendern fått sitt namn efter påven Gregorius XIII så var det en man som hette Aloysius
Lilius som skapade den. Det tog långt tid efter att kalendern skapade
1582 innan Sverige började använda den. Detta eftersom det ju var en
katolsk påve som stod bakom den och Sverige var protestantiskt. Så när
Danmark och Norge övergick till kalendern i början av 1700-talet valde
Sverige att behålla sin gamla tideräkning ända till 1753. (FL-Net)
http://sv.wikipedia.org/
|
|
ANNONS
www.krigsmyter.nu |
EU satsar 110 miljoner på strokeforskning
Stroke är den vanligaste orsaken till bestående funktionsnedsättning och den globalt sett näst vanligaste dödsorsaken. Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet hör till ett konsortium som nu får 110 miljoner kronor från EU för att utveckla nya behandlingar efter stroke.
Professor Milos Pekny leder Laboratoriet för astrocytbiologi och regeneration i centrala nervsystemet vid Sahlgrenska akademin.
– Vi är naturligtvis mycket glada. Med det här anslaget kan forskningen inom detta viktiga område fördjupas och utvidgas, inte minst genom att vårt forskningsnätverk förstärks och utvecklas, säger Milos Pekny.
På lång sikt hoppas forskarna kunna ta fram nya behandlingssätt för stroke och andra hjärn- och nervsjukdomar. (FL-Net)
|
|
Upptäckt kan ge fler provrörsbefruktningar
Kvinnor vars ägg inte mognar kan inte bli gravida på naturlig väg, och inte heller behandlas. Men nu har forskare vid Göteborgs universitet identifierat ett ämne, cdk1, som tros ha en viktig funktion när ägg mognar hos däggdjur. På sikt kan upptäckten leda till fler lyckade provrörsbefruktningar.
Resultaten presenteras nu i tidskriften Human Molecular Genetics.
– Detta är de första bevisen för att cdk1 är en nyckelmolekyl när det gäller äggmognad hos däggdjur. Om resultaten står sig kan det kraftigt förbättra möjligheterna för lyckad provrörsbefruktning för kvinnor som idag inte blir gravida på grund av att äggen inte mognar, säger professor Kui Liu, vid institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet. (FL-Net)
|
ANNONS
 |
|
Nya upptäckter kring depression
Vid depression försämras vissa delar av hjärnas funktion. Nu har forskare vid Karolinska Institutet sett att den försämrade så kallade plasticiteten beror på nedsatt funktion i hjärnans stödjeceller. Forskarna tror att ökad kunskap om dessa stödjeceller kan bana väg för helt nya sätt att behandla depression.
– Vi lyckades bota minnesstörningarna hos ’deprimerade’ råttor genom att tillföra ämnet D-serine, säger Mia Lindskog, biolog och forskarassistent på institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet.
D-serine är ett ämne som utsöndras av astrocyterna, som är stödjeceller till nervcellerna i hjärnan.
– Egentligen vet vi mycket lite om dessa stödjeceller, men troligen har de en mycket viktig funktion i hjärnan, säger Mia Lindskog.
På sikt hoppas forskarna att upptäckten ska öppna för nya behandlingsstrategier vid depression. (FL-Net)
|
Ett fåtal gener styr nervcellernas funktion
Hur kan 100 miljarder celler skapas, var och en med specifika uppgifter? Att naturen klarar detta är vår hjärna ett bevis för. Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit ett steg närmare lösningen av detta mysterium.
– Kunskap om hur nervcellerna får sina uppgifter är nödvändiga för att i framtiden kunna odla och ersätta nervceller, säger Mattias Alenius, universitetslektor i neurovetenskap, som i det senaste numret av tidskriften PLoS Biology publicerar ett genombrott på forskningsområdet.
Tillsammans med sin forskargrupp vid Institutionen för experimentell och klinisk medicin söker han svaret på denna stora fråga i det lilla perspektivet: bananflugans luktsystem.
Alenius och hans kolleger är först med att gå igenom alla 753 genreglerande gener, så kallade transkriptionsfaktorer, i bananflugan. De har då identifierat en uppsättning av endast sju stycken som i olika kombinationer behövs för att skapa var och en av de 34 cellgrupperna. (FL-Net)
|
| ANNONS
 |
Fermis paradox blir allt hetare
Fermis paradox blir allt hetare
Det europeiska VLT-teleskopet ligger just nu i träningsläger för att kunna registrera livsbetingelser på planeter runt andra stjärnor än solen. Man riktar helt enkelt teleskopet mot månen, registerar
det svaga återskenet från jorden på månytan och kan i detta ljus se
signaturer för moln, vatten och vegetation. Mycket tyder på att vi med
hjälp av bland annat VLT kommer att få indikationer på jordlika planeter
inom några år, kanske till och med indikationer på någon form av liv. Då
kommer problemet som kallas Fermis paradox att bli allt mer akut. Enrico
Fermi var en vetenskapsman som på en lunch med kollegor 1950 utbrast
”Var är de då?!” Han insåg att det är något som inte stämmer när vi har
miljarder stjärnor, miljarder år och inga tecken på några andra
högstående civilisationer i universum.
Läs mer på www.vetenskap.nu
|
Radannonser
Gratisannonsera du också på
www.vinden.se
|
